Trettondedag jul

Trettondedag jul, eller trettondagen, infaller den 6 januari och markerar den kyrkliga avslutningen på julhögtiden. Högtiden firas till minne av de tre vise männens ankomst till Betlehem och är en allmän helgdag i Sverige.

Trettondedagen har urgamla kristna rötter och firades ursprungligen på 200-talet under namnet Epifania, vilket betyder gudomlig uppenbarelse. Dagen uppmärksammade då både Jesu födelse och dop. När firandet av födelsen under 300-talet flyttades till den 25 december kom den 6 januari i den västliga kyrkan i stället att förknippas med de tre vise männen – österländska stjärntydare som följde en lysande stjärna för att överlämna guld, rökelse och myrra till barnet i Betlehem.

I det äldre svenska bondesamhället förknippades trettonhelgen starkt med folkliga skådespel. Skolelever och unga män gick runt mellan gårdarna utklädda till stjärngossar, kung Herodes och 'Judas med pungen'. Genom att sjunga och spela upp bibliska scener samlade de in mat, ljusstumpar och slantar till gemensamma festligheter. Det var först mot slutet av 1800-talet som stjärngossarna i Sverige gradvis flyttade över till luciafirandet den 13 december.

I dag firas trettondedag jul oftast stillsamt. Många nyttjar den röda dagen till återhämtning inför att arbetsliv och skolor startar igång efter nyårsledigheten. I kyrkorna hålls temagudstjänster kring de vise männen, och i kulturlivet anordnas traditionsenliga trettondagskonserter på flera teatrar och konserthus. Även om julpyntet i Norden oftast får sitta kvar fram till tjugondag Knut den 13 januari, innebär trettondedagen för de flesta att julens stora helgdagar är över.