Alla helgons dag

Alla helgons dag är en allmän helgdag i Sverige som infaller på lördagen mellan den 31 oktober och 6 november. Det är en stämningsfull högtid då människor över hela landet samlas för att minnas och hedra sina bortgångna nära och kära.

Högtiden har sina rötter i den tidiga kristendomen och instiftades ursprungligen för att uppmärksamma helgon och martyrer som saknade en egen dag i kalendern. I Sverige finns helgdagen belagd så tidigt som i Vallentunakalendariet från 1198. Dagen överlevde den svenska reformationen på 1500-talet, men avskaffades tillfälligt som allmän helgdag vid en kalenderreform år 1772.

För att ge befolkningen en ledig dag under hösten beslutade riksdagen år 1952 att återinföra Alla helgons dag som röd dag från och med 1953. Högtiden placerades då på den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november. Samtidigt fick det fasta datumet den 1 november behålla namnet Allhelgonadagen i almanackan.

Den mest framträdande traditionen under Alla helgons dag är att besöka kyrkogårdar för att tända gravljus och lägga ned kransar eller tålig ljung på anhörigas gravar. Seden att tända ljus växte fram under 1900-talets början och tog fart på allvar efter andra världskriget. I dag lyser landets kyrkogårdar upp i höstmörkret och lockar tusentals besökare. Många församlingar håller sina kyrkor öppna för minnesgudstjänster, musik och ljuständning, och helgen avslutas med Alla själars dag på söndagen som fokuserar på minnet av de avlidna.