Midsommarafton

Midsommarafton är en av Sveriges mest folkkära och traditionsrika högtider, där man välkomnar högsommaren och ljuset. Högtiden infaller alltid på fredagen mellan den 19 och 25 juni och kännetecknas av mat i det gröna, blomsterkransar och dans runt midsommarstången.

Firandet kring sommarsolståndet har djupa rötter i Norden. Långt före kristendomens intåg uppmärksammade man årets längsta dag och bad om god skörd och fruktbarhet. Under medeltiden knöt kyrkan högtiden till Johannes Döparens födelsedag den 24 juni, men de folkliga sedvänjorna behöll sin starka ställning och levde vidare sida vid sida med det kyrkliga firandet.

Den klassiska midsommarstången – eller majstången – kom sannolikt till Sverige från Tyskland under senmedeltiden. Namnet har ingenting med månaden maj att göra, utan härstammar från verbet 'maja', som betyder att smycka med grönska. År 1953 genomfördes en kalenderreform i Sverige som bestämde att midsommarafton alltid ska infalla på en fredag, för att passa bättre ihop med arbetsveckan och ge sammanhängande ledighet.

Svenskarna firar traditionellt midsommarafton utomhus tillsammans med familj och vänner. Midsommarstången kläs med björklöv och blommor innan den reses för gemensam dans och lek till klassiska visor som 'Små grodorna'. På lunchbordet står inlagd sill, färskpotatis med dill, gräddfil, gräslök och jordgubbar till efterrätt. Många binder egna blomsterkransar att bär i håret, och enligt gammal folktro ska den som plockar sju sorters blommor i tystnad under midsommarnatten och lägger dem under kudden drömma om sin blivande gemål.